Brämaregårdens och Hisingens historia

Brämaregårdens kyrka

Brämargårdens kyrka

Brämaregårdens kyrka tillhör Svenska kyrkan är ritad av Sigfrid Eriksson och invigdes 1925. Det är en liten, vacker träkyrka med enkel utsmyckning. Våren 2000 fick kyrkan en ny inredning.

Från början räknades kyrkan som ett kapell inom Lundby församling, men vid delningen av Lundby 1961 blev Brämaregården en egen församling.

Som kapellförsamling började vi fira mässor här år 2000 och är sedan dess inhyrda i denna kyrka. Sedan 2005 är S:ta Maria Magdalenas församling en egen församling.

Lundbys och Brämaregårdens historia

Under 1820-talets laga skifte flyttades Lundbys gårdar ut på ägorna. Brämaregården och Sannegården är exempel på stadsdelar som fått namn efter gårdarna. Lundby är ett urgammalt bysamhälle kring en lund.

Lundby gamla kyrka är från slutet av 1300-talet. Byn brändes av danskarna men kyrkan av sten klarade sig.

På 1600-talet blev Lundby moderkyrka med Tuve som annex. Prästen gick mellan kyrkorna på »Prästvägen«. På kyrkogården finns gravar med smidesstaket med herrskapsnamn som Stålhandske och Eketrä. De levde gott under den stora sillperioden på 1700-talet.

Tidigare vassmarker torrlades under 1870- och 80-talet för att inrätta området i kvarter och gator. Runt Kvilletorget, som blev Hisingens handelscentrum i slutet av 1800-talet, byggdes de första bostäderna och sedan byggdes flera landshövdingehus runt om i den nya stadsdelen. 1906 införlivades Brämaregården i Göteborg.

Med början under 1940-talet revs flera av de äldre husen, bl.a de annorlunda landshövdingehusen i fyra våningar. Sedan dess har flera hela eller delar av kvarter rivits, bland annat runt Kvilletorget som sedan bebyggts med nya liknande bostäder.

Hisingens norska bakgrund

1020 spelade kungarna Olof Skötkonung från Sverige och Olav Haraldsson från Norge tärning om Hisingen.

Olof är den förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland. Han var den förste sveakung som döptes och förblev kristen. Olof Skötkonung var dessutom först med att prägla mynt i Sverige.

Tillsammans med Sven Tveskägg och norska upprorsmän deltog Olof i slaget vid Svolder år 1000 mot den norske kungen Olav Tryggvasson.

Som en följd av denna seger delades Norge mellan de två kungarna och Olof Skötkonung fick Bohuslän och södra Tröndelag, länder som han dock under de fortsatta striderna mot norrmännen senare förlorade.

Kongahälla är år 1100 Norges tredje stad. Bohus fästning kontrollerar älven. Inte förrän 1658 skulle Hisingen bli svenskt.

Vad betyder Hisingen?

Namnets betydelse är omtvistad. De äldsta beläggen för Hísing återfinns i den isländska litteraturen från 1200-talet. Formen Hísingen är belagd först från 1399.
Hisingen tillhörde förr Norge och är troligen ett norskt namn.

Grundbetydelsen av förleden Hís- är klyva, skära av, skilja och finns i till exempel Hisøy i Norge och Hisön på gränsen mellan Bohuslän, Dalsland och Norge.

Tolkningen av namnet skulle då bli den från fastlandet (genom de två älvarmarna) avskurna ön. Namnformen anses kunna härröra från tiden före Kristi födelse.

Hisingen är den fjärde största ön i Sverige

Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (efter Gotland, Öland och Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. Östra Hisings härad (som omfattade Lundby och Tuve socknar) tillföll Sverige redan under den senare delen av 1200-talet.

Tidigare utgjorde hela ön Hisings skeppsreda och var en del av Älvsyssel. Det finns även hällmålningar på Hisingen. På Skändlaberget finns stenåldersboplatser från 9000 f.Kr

Hisingen är en gräns- och jordbruksbygd under sten- och bronsåldern

Hisingens många fornlämningar vittnar om att området varit attraktivt för bosättningar ända sedan stenåldern. Många fornlämningar har grävts bort för att ge plats för bostäder, industrier och vägar, men mycket finns kvar att se. Torslanda, Björlanda och delar av Lundby var mest omtyckta under sten- och bronsålder, medan Säveslätten och angränsande delar av Björlanda och Tuve lockat flest bosättare under yngre järnålder.

Detta beror på landskapets dåtida utseende. Stranden låg under bronsålder, 1700 - 500 f.Kr ca 10 m över dagens nivå. Hisingen och Göteborg var då uppdelat i en väldig skärgård. De låglänta partierna var under vatten som bildade sund eller havsvikar.

Jakt och fiske var en basnäring familjer under stenåldern. Det fanns gott om fisk. Bosättningar visar att man bodde här på sommarhalvåret. Under vinterhalvåret flyttade man in i landet för jakten, där det var rikligt med villebråd. Så redan på den tiden hade man en sommarbostad.

Hisingen under 700 - 1500-talet

Under vikingatiden var Hisingen fortfarande delad av ett sund i nuvarande Kvillebäckens dalgång. Hela det viktiga området kring Göta älvs mynning var föremål för ständiga strider mellan de tre nordiska kungadömena Sverige, Norge och Danmark.

Lundby och Tuve socknar blev svenska i mitten av 1200-talet genom en uppgörelse mellan kung Håkon av Norge och Birger Jarl som stöttade med soldater i kriget mot Danmark. Store Vette blev ett viktigt röse på gränsen mellan Sverige och Norge.

På Slottsberget låg ett slott på 1300-talet och Gustaf Vasa planerade en stad här. Svenskarna flyttade 1473 sin handelsstad till Nya Lödöse fyra mil nedströms älven, i dagens Gamlestaden. Man försökte också anlägga en ny stad vid själva älvmynningen, intill Älvsborgs fästning, sedan vid Färjenäs.

Hisingens milstolpar från 700 - 1500

  • 1000 f Kr - 1000 e Kr Fornborgar
  • 1020 spelade kungarna Olof Skötkonung från Sverige och Olav Haraldsson från Norge tärning om Hisingen.
  • 1100 Kongahälla Norges tredje stad.Bohus fästning kontrollerar älven.
  • 1100 Lundby kyrka byggs
  • 1257 Halva Hisingen blir svenskt: Lundby och Tuve
  • 1473 Nya Lödöse grundas

Det första Göteborg

Den första staden med namnet Göteborg låg på Hisingen (vid Färjenäs).

I början av 1600-talet grundar Karl IX handelsstaden Göteborg på Hisingen och den holländske byggmästaren Hans Fleming får i uppdrag att staka ut den. Holländarna ges långtgående ekonomiska privilegier. De får själva styra staden och fritt utöva sin tro. Holländskan skall vara stadens enda officiella språk. Namnet Landala härstammar från holländska.

Men Göteborg på Hisingen blir en kortvarig historia, då den 1611 bränns av danskarna.

Göteborg grundas 1621

Det nya Göteborg förläggs till andra sidan älven och får sitt privilegiebrev 1621. Syftet är att locka hit holländare.

Men de ges inte en lika privilegierad ställning som på Hisingen: ingen religionsfrihet, två officiella språk och delad makt mellan svenskar och holländare. Holländarna sätter ändå en stark prägel på staden. Stadsplanen med sina kanaler och alléer har Amsterdam som förebild.

Man kan än i dag beskåda grunden av den kyrka som stod här. Staden fanns från 1603 fram till 1611 då den brändes av danskarna. På Hisingen bor mer än 100 000 invånare.

Hisingen blir svenskt 1658

När man grundat den befästa staden Göteborg 1621 kunde Sverige gå till storoffensiv och erövra både Bohuslän och Halland. Vid freden som slöts i Roskilde 1658 blev hela Hisingen svenskt.

Hisingens milstolpar 1600-talet

  • 1603 byggdes Karl IX:s Göteborg, som var den första staden med namnet Göteborg.

  • 1611 brändes i stort sett samtliga Hisingens gårdar ner av danskarna

  • 1621 Göteborg grundas

  • 1658 Freden i Rosilde. Hela Hisingen blir svenskt

1700-talets Hisningen

Från 1700-talet blev Hisingen en koloni för den växande handelsstaden Göteborg. Hisingsbönderna tog färjorna den korta biten över älven vid Hisingstad och Färjestaden med grönsaker och säd till Göteborg och Klippanområdet.

Sillen gick till i mitten av 1700-talet och skapade expansion och välstånd för en period. Sillsalterier och tjärkokerier anlades då bland annat vid Lindholmen.

1800-talets Hisingen

Under 1820-talets laga skifte flyttades Lundbys gårdar ut på ägorna. Sannegården och Brämaregården är exempel på stadsdelar som fått namn efter gårdarna. På 1800-talet började industrialiseringen av Hisingen och nya fabriker för bland annat segelduk, tjära och ättika.

Med skeppsvarven blev Hisingen ett betydande industriområde. Familjen Tranchell startade Lindholmens varv 1848 och invigde sin moderna docka insprängd i berget 1875.

Varvsarbetarna byggde tillsammans sina timrade bostadshus på varvets mark, på bergen påminde de om fiskelägena i Bohuslän. 1867 flyttade Alexander Keiller Göteborgs Mekaniska Verkstad över älven och etablerade Götaverkens stora varvsområde. Han sålde också industritomter i attraktivt läge Kvillebäckens utlopp.

Det tredje storvarvet, Eriksbergs Mekaniska Verkstad byggde sitt första fartyg 1873.

Under 1880-talet muddrades Göta älv för större fartyg. Muddermassorna användes bl. a. för att fylla ut Tingstadsvassen, där hamnar planerades.

En kanal byggdes då i en båge för att man lätt skulle kunna lossa mudder. Genom kanalen skapades den s. K. Ringön. Här etablerades industrier från 1890-talet, bl. a. Göteborgs stads varv som lever kvar i verkstäderna nära Götaälvbron.

Andra stora industrier som grundades vid 1800-talets slut var Göteborgs porslinsfabrik, Gahms väskfabrik på Lindholmen och valskvarnen vid Eriksberg. Stora träförädlingsindustrier var Strömman och Larsson och Färjenäs snickerifabrik. De flesta av varvs- och industriarbetarna bodde i omoderna ettor som hyrdes ut av privata värdar.

Bostadsnöden var svår i Brämaregården och Hisingsstad. Eftersom Hisingen låg utanför stadsgränsen var byggbestämmelserna generösa och speciella landshövdingehus byggdes med två bostadsvåningar i stensockel och tre i trähusdelen ovanpå.

Vid Ramberget ligger Porslinsfabrikens disponentvilla kvar som en symbol för klasskillnaderna i fabrikernas 1800-tal.

Lundby expanderar.

Mot slutet av 1800-talet stod det klart att Lundby behövde expandera. Stora torrläggningar gjordes, bland annat i Lundbyvassen i och kring Lindholmen. Dessa områden i delades in av lantmätare efter Alexander Keillers anvisningar.

Kvarteren blev rätvinkliga och gatunamnen hämtades från den grekiska mytologin. Herkulesgatan och Neptunusgatan är kvarlevor sedan denna tid.

Hisingens milstolpar under 1800-talet

  • 1840 Lindholmens varv

  • 1883 Tingstadsvass inkorporeras

  • 1874 Hisingsbron

  • 1867 Göteborgs Mek verkstad till Hisingen

  • 1871 Eriksberg blir varv

1900-talets industriexpansion

1906 inkorporerade Göteborg Lundby landskommun. Staden motiverade det med att det hotade att växa fram en självständig konkurrerande industristad på andra sidan älven. En tävling om utveckling av hamnområdet genomfördes. Den ledde till ett förslag om centralhamn som delvis förverkligades i Frihamnsområdet i början av 1920-talet. Albert Lilienberg gjorde en skiss till översiktsplan för Lundby 1923 och Backa socken 1925, men bara mindre delar förverkligades.

Först på 1930-talet gjorde Uno Åhrén större planer, i samband med egnahemsutbyggnaden i Bräcke, Kyrkbyn och Tolered. Generalplanen för Lundby 1937 visade spårväg i Hjalmar Brantingsgatan och Nya Björlandavägen, omgivna av nya bostadsområden. Varven och hamnen gavs rejält med expansionsutrymme. Flera älvförbindelser, mest tunnlar, för både spårväg och gator fanns med i planen.

Göteborg inkorporerar grannkommuners marker

På 1940 och 50-talet gällde det i första hand att skaffa ny mark för kommande bostadsområden, men också industriområden. 1948 inkorporerades Backa kommun, utan någon entusiasm bland Backaborna, som inte lyckades i förhandlingarna. Den nya generalplanen visade en utbyggnad av hamn och industri på västra Hisingen och flera tusen nya lägenheter i Backa.

Göteborg blir en utpräglad handels-, sjöfarts- och industristad.

Stadsbilden blev helt förändrad. Hamnen var fylld med styckegodsare. En skog av kranarna fanns längs kajerna. Hamnen blev för många göteborgare ett promenadstråk på söndagarna. En spännande plats med allt som fanns där och med sjömännen som kom från olika länder.

Stadsmotorvägar ritades upp med nya älvförbindelser vid Tingstad och Färjenäs. Storindustrin ville växa på Hisingen, nära hamnen. Götaverken invigde sitt moderna storvarv i Arendal 1964.

1974 skulle Sveriges storkommuner vara »färdigritade«. Göteborg hade köpt mark i Hermansby för att förlänga snabbspårvägen dit över Nordre älv. Detta verkade nu mer än avlägset och staden ville återlämna Kungälv - men samtidigt inkorporeras Rödbo, som länge tillhört Kungälv. Så blev hela Hisingen än göteborgskt.

Under 1900-talet blev Hisingen starkt förknippade med varvs- och fordonsindustrin. Hisingen med sina varv, som var en världens främsta skeppsbyggare av inte minst av oljetankers.

En fordindustrin växer fram

En svensk bil för en svensk marknad med en beprövad teknik lägger grunden till Volvo.

Volvo startade sin verksamhet på Hisingen år 1927 Man byggde till en början såväl personbilar, lastbilar som bussar på samma chassi. Under Andra världskriget låg Volvo illa till men klarade krisen. Kriget skulle ta slut. Beslutet togs i maj 1943 om PV444 och efter 14 månader presenterades folkbilen på Svenska Mässan i september 1944. Ett team på 40 personer utvecklade den. Den var byggd på ett nytt koncept med en självbärande kaross.

Varumärket Volvo (latin för "jag rullar") var från början ett enradigt kullager. 1935 avknoppades Volvo till ett självständigt bolag. Både SKF och Volvo har sina huvudkontor i Göteborg.

Volvo expander kraftigt under 50- och 60-talet. Exporten går till USA. I Volvo köpte mark i Torslanda kommun för sin stora personbilsfabrik. Stadens kostym räckte inte för denna exempellösa expansion. i. De förtäckta kommunala markköpen i Angered och Bergum bäddade för den största utbyggnadsplanen hittills och en inkorporering av en och en halv kommun.

1964 stod Torslandafabriken klar och kung Gustav Adolf VI invigde den nya fabriken. Behovet av arbetskraft i produktionen var stor. På 1970-talet kom många invandrargrupper till Hisningen för att få arbete.

Arbetskraftsinvandringen

Under efterkrigstiden - när Europa låg i ruiner medan svensk industri gick på högvarv - följde sedan en omfattande arbetskraftsinvandring, inte minst genom den gemensamma nordiska arbetsmarknaden 1954.

Den invandring som följde utgjordes främst av finländare - Finland hade ju härjats särskilt svårt av kriget. Arbetskraftsinvandringen utgöras därefter av personer från Sydeuropa.

En del av denna arbetskraft kom som enskilt inresta, men många rekryterades inom ramen för nationella satsningar på organiserad arbetskraftsimport.

Polska arbetare kom med flyg från Warsava till Torslanda flygfält som låg några kilometer från fabriken. De kunde redan samma dag stå vid monteringsbandet.

Till skillnad mot skeppsvarven, förutom Götaverken, så ligger Volvo Torslandaverken fortfarande kvar på Hisingen. Skandiahamnen tar emot det mesta av godset som kommer sjövägen till Göteborg. Oljeraffinaderier ligger också på Hisingen.

Dessa broar leder över till Hisingen: 2 st Kungälvsbroar, Jordfallsbron, Angeredsbron, Götaälvbron, Älvsborgsbron, Marieholmsbron (järnvägs- och cykelbro). Tingstadstunneln går under Göta älv.

Hisingens milstolpar på 1900-talet

  • 1905 förstördes nio hus i ett kilometerlångt, kraftigt jordskred vid Ramberget.

  • 1906 "Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag" blir "Götaverken".

  • 1906 Lundby inkorporeras

  • 1909 Bohusbanan till Uddevalla

  • 1914 Buss till Lundby

  • 1922 Frihamnen 1935 Självbyggda egnahem

  • 1927 rullade den första Volvobilen ut från fabriken på Hisingen.

  • 1939 Götaälvbron öppnas

  • 1940 Spårväg till Hisingen

  • 1948 Backa inkorporeras

  • 1950 Folkhemmets grannskap: Slättadamm, Kyrkbyn, Biskopsgården

  • 1959 Spårväg på egen banvall tvärs över Hisingen

  • 1959 Lundby Centrum etableras

  • 1963 Volvo Torslanda /Arendalsvarvet

  • 1962 Skandiahamnen - containerhamn

  • 1964 Älvsborgshamnen RoRo

  • 1964 Bra Stormarknad vid Backaplan

  • 1966 Älvsborgsbrpn invigs av dåvarande
    kommunikationsministern Olof Palme.

  • 1967 Torslanda, Säve och Tuve inkorporeras

  • 1967 Tingstadstunneln

Varvs- och oljekrisen 1973

De svenska skeppsvarven hade sedan början av 1900-talet växt i allt större omfattning och under mellan och efterkrigstiden utvecklades Sverige till en av världens ledande varvsnationer.

Framförallt under krigsåren och därefter (1939-1949) gjorde varven enorma vinster, bland annat som reparationsvarv för krigsskadat tonnage. Utvecklingen accelererade sedan under 1950-talet med omfattande nybyggnationsverksamhet och kröntes under 60-talet med stora investeringar i nya varvsanläggningar.

Redan i slutet av 1960-talet drabbades de två storvarven Götaverken och Kockums av akut ekonomisk kris, som resulterade i att Götaverken såldes till Salénrederierna och avnoterades på Stockholms fondbörs.

De japanska varven hade accelererat sin utbyggnad under 1960-talet och detta fortsatte under 70-talet. Samtidigt började de sydkoreanska varven göra sig gällande. En omfattande överbeställning skedde av framförallt tungt tanktonnage - supertankers - och 1974 visade internationella analyser att det inte skulle finnas utrymme för ytterligare efterfrågan på tankers, än vad som då fanns i orderböckerna, under en kommande 10-årsperiod.

De höga internationella oljepriserna - oljekrisen 1973 - och en tillfälligt avtagande världshandel gjorde också att behovet av nya fartygsbeställningar minskade. Detta kom att drabba speciellt Sverige.

En annan viktig orsak som drabbade varvens intäkter var att Bretton Woodssystemet med fasta växelkurser övergavs. Kontrakt tecknade i US-dollar till kurser över 5 sek, tappade över 20%, när dollarkursen närmade sig 3,90. Samtidigt fick varven bära bördan av refinansieringen av fartygskrediterna, visserligen med staliga garantier som nödvändig hjälp, men utan den räntesubventionering som Bank of Japan kunde ge de japanska varven.

Svenska Varv AB lade ned Lindholmens Varv 1976. Götaverkens sista sjösättning på Arendalsvarvet ägde rum 1989. Cityvarvet på gamla Götaverksområdet överlevde som reparationsvarv.

Göteborg och därmed Hisingen förlorade den framträdande roll den spelat under merparten av 1900-talet

Varvskris och utvecklingsinitiativ

  • 1976 Varven börjar avvecklas
  • 1985 Första bostadsprojekten på Norra Älvstranden
  • 1990 Miljöprojekt Göteborg - renare luft på Hisingen!
  • 1989 Götaverkens sista sjösättning på Arendalsvarvet
  • 1993 Bo Bra-process i Biskopsgården 1994 Chalmers Lindholmen etableras
  • 1997 Lundbytunneln öppnas
  • 2005 Dialog Södra Älvstranden

En krönika

· 1020 spelade kungarna Olof skötkonung från Sverige
och Olav Haraldsson från Norge tärning om Hisingen.

· 1603 byggdes Karl IX:s Göteborg, som var den första staden med namnet Göteborg.

· 1611 brändes i stort sett samtliga Hisingens gårdar ner av danskarna i kriget

· 1658 freden i Roskilde. Hisingen kom nu att tillhöra Sveige

· 1845 Landets första ånghammarsmedja, en vällugn och
en plåtslagarverkstad grundlägger Götaverken

· 1874 stod Gamla Hisingsbron färdig, en svängbro byggd av
Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Den var avgiftsbelagd

· 1867 bildade "Göteborgs Mek. Werkstads Aktiebolag"

· 1905 förstördes nio hus i ett kilometerlångt, kraftigt jordskred vid Ramberget.

· 1906 "Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag" bildas med
ny ägare har adressen för telegram "Götaverken".

· 1927 rullade den första Volvobilen ut från fabriken på Hisingen.

· 1939 Götaälvbron öppnas

· 1964 Torslandafabriken invigs

· 1966 Älvsborgsbrpn invigs av dåvarande
kommunikationsministern Olof Palme

· 1972 utbröt strejken på Arendal.

· 1977 Götaveken upphör som koncern

· 1993 totalförstördes Lundby nya kyrka i en mordbrand.

· 1998 omkom 63 ungdomar i den så kallade diskoteksbranden
i en lokal vid Backaplan. Det är den värsta brandkatastrofen i Sveriges historia.

· 2008 invigdes det permanenta minnesmonumentet

Källa: Upptäck Hisingen, Göteborgs Stadsmuseum 2008 samt olika artiklar om Hisningen

 

Webbdesign: Peter Tynkkynen